Jag tänkte faktiskt fortsätta att skriva lite om spårkstörning som jag började på i förra veckan, men jag tänkte skriva av mig lite mer om hur det ser ut för min groda och hans språkstörning.

Som sagt från början så förstod vi ju inte hur allvarligt det var, det finns ju dom som är sena i språket men språket kommer med tiden för dom flesta. Men så är ju inte fallet för oss, det finns inget vi hade kunnat göra för att han skulle utveckla sitt språk och komma ikapp dom jämnåriga barnen. Utan grodan behövde proffitionell hjälp och stöd, visst vi kunde hjälpa till och stimulera honom genom att läsa mycket böcker, det gör man för att han ska få höra orden uttalas på rätt sätt och för att öka sitt ordföråd.

Grodans kunde några enstaka ord när han var liten, därför upptäckte vi inte det här på en gång, det var ju inte förns efter att han fått rören inopererade som vi började förstå att det var inte som det skulle.

Till en början var hans språk ett "påhittat" språk som i princip bara jag förstod, många gånger tog det lång tid innan jag kunde klura ut vad det betydde.

Bara för att ni ska få en liten förståelse för hur hans språk "såg" ut så tänkte jag skriva 3 ord och dess förklaring. Ett ord grodan använde ofta var "Bö" det tog mig lite tid innan jag förstod vad det faktiskt betydde, bö för honom var ordet VARFÖR, för oss har det ingen logik till hur han kan få till bö till varför, det är då man förstår hur komplicerat en språkstörning är/kan vara.

Ett annat ord var moma = farmor, där slänger han om stavelserna han sätter mor först och far sist och det blir moma, det var tydligen enligt vår logoped rätt vanligt att barn med en språkstörning gör. Det sista ordet jag tänkte ta upp var "tatta" det var grodans ord för faster, under bra länge fick hon heta tatta.

Varje gång vi varit hos logopeden fick vi en läxa där vi skulle träna på olika ljud eller bokstäver. Efter ett tag upptäcker vi att han "glömmer" bort ord, jag brukar likna det med att om man tänker sig en hårddisk till datorn den rymmer en viss mängd och för att kunna spara nya saker måste man radera gamla, så fungerade grodan, så det var också en sak vi var tvugna att jobba med.

Det jag till en början fick hjälpa honom med var att varje gång han sa ett ord så fick jag upprepa det på "rätt" sätt, sa han bö så sa jag varför, sa han tatta sa jag faster, för att han hela tiden skulle få höra orden uttalas som dom ska. Med det här krävde han också att jag skulle förstå honom på en gång, han kunde bli fruktansvärt arg eller jätteledsen om jag inte kunde klura ut vad han sa. Nu är det absolut inte på samma sätt, nu idag har han förståelse för att ibland kan vi inte förstå och då försöker han att hitta en annan väg att få oss att förstå.

Grodan hade/har ett stort ordsförråd, han visste  i tankarna hur ordet uttalas men hans tunga gör inte som han vill och då kan inte ordet uttalas på "rätt" sätt.

Han har en skena som han fått och som man sätter in i munnen där man kan sätta fast pinglor på olika ställen för att träna olika delar på tungan då orden uttalas på olika ställen i munnen.

På förskolan får dom även teckenstöd, det finns tydligen studier som gjorts att människan litar mer på kroppsspråket än talet och för att stärka ordet så gör dom även tecknet, vi föräldrar fick gå några gånger och lära oss lite teckenstöd, så varje gång grodan sa bö så tecknade jag för ordet varför och då sa han ordet varför på sitt sätt men han sa inte bö.

Efter att han börjat på språkförskolan har det skett en drastisk förändring, att jämnföra honom med när han började där och idag så är förändringen STOR helt enorm, vilka framsteg. Idag förstår dom flesta vad han säger, han har självklart fortfarande problem men inte som när han började där. Jag har en vän som ringde i förra veckan och hörde honom prata i bakgrunden och hon sa det, gud vad han pratar bra nu, vilken skillnad.

Och jag som mamma blir så himla stolt och jag är så glad att jag inte gav upp utan att jag fortsatte kämpa för att han skulle få hjälp.

Det känns så skönt att få skriva av sig dom här sakerna, det är inte samma sak som att sitta och prata om dom eller älta och älta....

Kram Maria