Det här är nog den bästa låten just nu enligt mig, jag gillar ju det mesta som Petter gör men dom här låtarna är det ändå något speciellt med jag gillar ju även låten längesen som han gör ihop med Veronica Maggio, jag gillar stuket på låtarna, så enjoy....    

måste jag göra när jag kommer hem. Blääää!

Idag går jag hem redan vid 3, grodans fritids har APT möte och stänger därför tidigare och nu är det min tur att bidra, Mattias hämtade igår då det var APT möte på virvelvindens förskola.

Och då tänkte jag även passa på att göra en hel del städning samt tvätta och finns det något så tråkigt som när man känner att man MÅSTE göra alla dom här sakerna??

Det jag idag tänkt att jag måste göra är vika tvätt, tvätta upp all smutsig tvätt, städas ur hela kattlådan, dammsuga & till sist dammtorka lite, puuuuh! Hoppas tiden räker till.

Och hinner jag ska jag även försöka lägga upp bilder & skriva om min resa till Malta, det skulle jag har gjort direkt ifrån Malta var tanken men när vi kommer till hotellet visar det sig att det INTE var gratis internet utan dom ville ha 25 euro för 24 timmar, aldrig att jag betalar det och dessutom skulle det här vara ett 5 stjärningt hotell och då är det nästan något man förväntar sig.

jag har varit på att blogga känner jag, nu får jag ta mig i kragen och skriva lite mer, jag gillar ju att skriva det är nog inte det som är problemet utan jag ska hitta tiden & orken att sätta mig ner på kvällen och blogga.. =)

Men det ska bli bättring på det, i helgen ska jag sätta mig ner och skriva & berätta om min resa till Malta för lite mer än 2 veckor sedan jag kommer även att lägga upp bilder. =)

Annars är denna helg fullbokad, på lördag ska vi fira vår lilla virvelvind som i nästa vecka fyller hela 4 år (vart tog tiden vägen) & söndagen kommer vi förhoppningsvis tillbringa på skansen, om vädret tillåter vill säga.

Helgen efter det ska jag & min älskling på dubbelbröllop på rockelsta slott, gamla vänner till Mattias, en av killarna har jag träffat som snabbast för några år sen men annars känner jag ingen av dom.

Nu är det väl tur att jag inte har svårt att träffa nya människor så det kommer inte att bli något problem det jag därimot oroar mig för är maten, jag är väldigt kräsen när det kommer till mat och man vill ju inte sitta & peta i maten helst. Hur det går får jag blogga om efter nästa helg. Jo det skrev jag ju aldrig att vi kommer att bo där under hela helgen, vi kommer ner på fredagen och åker sen hem först på söndagen, en riktig myspys helg....   

2 dagar på jobbet och man längtar redan till helgen, bådar inte gott.. =) Skönt med helg ska det bli iallafall.

Imorgon ska min mamma passa killarna några timmar, så att Mattias & jag kan åka och köpa lite presenter till virvelvinden, tänk att han fyller hela 4 år om 1 ½ vecka, min lilla bebis....

Jag brukar ju kalla honom för mammas bebis och då svarar han mig, jag är ingen bebis jag är mammas stora kille.   

Vi har väl även tänkt hitta lite kläder till dom framförallt till grodan som har växt något otroligt under sommaren och blivit lång.

Själv skulle jag behöva hitta mig en klänning, vi ska nämligen på bröllop om precis 2 veckor, HELA HELGEN, det ska bli supermysigt och bo på Rockelsta slott där hela bröllopet ska äga rum, dessutom är det ett dubbelbröllop.. =)

Så en klänning måste inhandlas, jag har ju varit duktig under min semester och gått ner hela 7kg men det är en bra bit kvar innan jag är nöjd.

Nu ska jag gå och ringa min lilla mamma.

Då var man tillbaka på jobbet igen, både positivt & negativa känningar inför det, det är alltid skönt att komma tillbaka till rutiner, iallafall för barnen vilken skillnad på dom.

Dessutom har min groda blivit stor och börjat första klass, och redan efter 3 dagar säger han att han INTE tycker att det är kul i skolan utan han vill stanna hemma och få sova på morgonen, jaja tänkte jag och pappa Mattias och tittade på varande med ett leende, det här är bara början han skulle veta hur månnnnnga år han har att se framemot i skolan. =)

Nu ska jag snart åka hem & hämta min lilla "ettagluttare"

mitt morgonte just nu, vaniljte med lite mjölk i en JÄTTEmugg =)

vilket jag gör varje morgon.

När jag jobbar brukar jag gå upp vid 05.00 på morgonen för att få lite egen tid och sitta och dricka mitt te, men idag fick jag en liten sovmorgon så virvelvinden gick upp med mig & just nu sitter han och tittar på sin favorit Scooby Doo.

Nu har snart andra veckan gått på semestern och det är bara ca 1 ½ vecka kvar tills vi åker till Malta jag & Mattias med våra vänner Anna & Roger i 5 dagar. Det här blir vårt 3:e år och resa tillsammans, första året var vi i Prag och det kan jag varmt rekommendera, jag gillar den staden och människorna, dom andra gillade nog ölen en hel del också =)

Mattias försökte hänga på så gott han kunde, han hade nämligen 2 veckor innan brutit 7 revben på samtliga sidor och både bak å fram, men han måste ändå haft änglavakt eftersom han trillade av sin fyrhjuling och rullade ner från backen och efter honom kom 4hjulingen och landade på hans rygg, det var tur att hans vänner var med och kunde lyfta bort den annars vet man ju inte vad som hänt. Han sålde den efter en tid och jag tror inte han satt sig på en efter det, han blev nog skrämd, men å andra sidan så blev även jag det.

Förra året var vi i Edinbourgh i skottland och det var jättemysigt, men ändå inte min typ av stad om man kan säga så, en dag tog vi även tåget till Glasgow och det är mer min stad, lite mer pulserande och klart bättre shopping, men det är kul att ha varit där.

Och iår blir det Malta, och det är nog mest jag som ligger bakom det valet, malta har alltid varit ett av mina "drömländer" att åka till, varför ver jag inte och kul ska det bli.

Nästa års resa har vi även redan nu börjat prata om och blir det av så blir det till New York, det är ett av Mattias drömresmål. Är det någon som varit där? Tips om vad man borde se eller göra? Kommentera gärna....

Nä nu ska jag göra lite frukost....

Jag såg på en väns bloggsida där hon grattade sin döda far på hans "födelsedag" vilket jag tycker är jättefint gjort av henne. Men jag kan nog aldrig förstå och känna som hon gör eller jag kommer ALDRIG att göra det rättare sagt, för frågar man mig så valde min såkallade far bort mig för många många år sedan men skulle man fråga honom så är det jag som "valde" min mamma före honom, tro mig ni skulle bara veta hur många gånger han har sagt det till mig. Och varje gång skulle jag bara vilja skrika, HUR FAN TÄNKTE DU NU!!! HUR KAN DU PÅ FULLAST ALLVAR ANSE ATT ETT BARN PÅ BARA NÅGRA ÅR GÖR ETT SÅNT VAL??? Jag kanske inte hade någon annan än min mamma som tog hand om mig.

Jag kan ju inte säga vad som hände mina första levnadsår för det är ju inga minnen jag har, utan isåntfall kan jag bara gå på vad andra berättat och det är ju inget som säger att dom inte kan förvränga eller försköna det.

Men jag har några få minnen och tyvärr inte allt för positiva.

Jag anser att han är alkolist och det skulle nog folk runt om också göra, alla UTOM HAN. Skulle han se det här som jag skriver i bloggen skulle han bli skitsur på mig och tycka att jag snackar skit och att jag beter mig som en bortskämd skitunge och det är inte heller första gången jag hör det.

Jag vet att han ibland pratar med min kusin V, som jag har på hans sida och som jag också har en del kontakt med och ibland kan han sitta och snacka om att han är så ensam och att han har ingen. Och det är en sån sak som kan på mig att explodera som en   och då vill jag än en gång skrika till honom: DIN DUMMA IDIOT, DU HAR EN DOTTER SOM UNDER MÅNGA ÅR INTE GJORDE ANNAT ÄN HOPPADES PÅ ATT DU SKULLE "STEP UP TO THE PLATE" och bli den pappan hon alltid önskat sig & ville ha, du har dessutom 3 underbara killar till barnbarn som skulle älska att få ha en morfar, DU ENSAM SÅ JÄVLA FUCKING FEEEEEELLLLL!!!

Och det är ju inte så att han bor långt ifrån eller i en annan stad, det skulle kanske ta oss ca 20 min med bil, han bor ett stenkast ifrån barnens farmor & farfar man skulle kunna gå mellan dom.

Och vad svarar man grodan när han frågar "varför vill din pappa inte ha dig?" Jahapp ehh ehh, mitt svar blev kort och det enda som jag kände att jag kunde ge och som dessutom var ärligt å det var att jag vet inte varför. Och jag kommer nog aldrig få veta eller få svar på mina frågor, VARFÖR!

Jag gav upp för många år sedan att "få" en pappa, jag kallar honom inte ens pappa utan antingen säger jag min biologiska eller vid hans förnamn.

Vi fick upp kontakten under en tid när jag var 19 år tillochfrån sen kom han faktiskt och hälsade på när jag blivit mamma vid 22 års ålder & han var även faktiskt med vid prinsens dop men det är också den sista gången vi såg honom sist 31/3-1997.

Han såg min förstfödda när han var 7 veckor och inte sen dess, han har missat hur han har vuxit upp & blivit tonåring. Mina yngsta killar grodan som blir 7 och virvelvinden som fyller 4 har han inte ens sett i verkligheten ja inte ens på kort. Rätt tragiskt....

Sommaren 2003 ringde han mig på fyllan och ville tala med min son men jag sa nej, vill du prata med honom får du ringa i nyktert tillstånd och när jag pratade med honom senare så sa jag att tänker du komma och gå i hans liv kan du hålla dig borta, min mamma kanske inte kunde göra det när jag var liten för du hade dina rättigheter men till min son har du det inte och du ska INTE göra mot honom som du gjorde mot mig, gissa vad han sagt till min kusin sen, att jag betett mig som en bortskämd skitunge. WHAT A CHOCK! Not!

Han hörde inte av sig igen och den sommaren träffade jag Mattias, sen rullade allt på rätt fort vi fick grodan inom loppet av ett år, vi firar årsdsag 1 vecka efter grodans födelsedag. Sommaren 2005 pratade jag med min kusin V och hon tyckte att jag skulle ge det en chans till för det var ju ändå barnens morfar och först var jag helt huvud i vägg och sa NEJ men ju mer samtalet fortsatte ändrade jag mig och sa att pratade hon med honom så kunde hon ju lämna mitt nr till honom så att han kunde ringa vilket han faktiskt gjorde, men det är väl typ där det stoppade, alltså vi hade telefonkontakt under en låååååång tid, några år faktiskt men tror ni han kom och hälsade på eller bjöd hem oss till honom! Nope inte en chans, han kom inte ens på virvelvindens dop, anledningarna har hela tiden varit att han har så himla mkt att göra på jobbet och han ska göra det och det, han har semester och ska åka och hälsa på sin gamla flamma men han kan inte ta några timmar och komma och hälsa på oss?

Och bland det värsta som nog sårar mig mest är att hans gammla flamma har en dotter (en helt underbar människa som jag fått kontakt med igen) och hon har barn och han träffar dom men har inte ens sett sina egna. Han har ursäkter till allt till varför det aldrig blir av att träffas. Tro mig jag har även frågat honom rakt ut om vi kommer träffas, självklart svarar han jag har bara lite mkt just nu. Men nu har jag gett upp helt och hållet, jag har inte pratat med honom på ca 3 år nu tror jag det är.

Och det verkar som om grodan vant sig vid att han inte har någon morfar, vid ett tillfälle när vi åkte förbi där han bor säger grodan, jag tror att min morfar sitter och gråter för han saknar mig....

Jag har bara lust att svara att tyvärr är det nog inte så, men det kan jag ju inte, maktlös det är vad jag känner mig i dom situationerna.

Jag har ju vuxit upp med det här, jag har vant mig och accepterat det, men jag vill ju inte att mina barn ska behöva ta det....

Därav min rubrik hur mkt ska man behöva ta och vart sätter man gränsen? Personligen tycker jag att jag tagit tillräckligt och min gräns är nog nådd, jag är inte intresserad längre, jag har ingen pappa i mina ögon, sorligt men tyvärr den bistra sanningen, men jag har levt med den vetskapen varje dag mer eller mindre hela mitt liv. Och visst är hoppet det sista som överger en men när det gäller det här så övergav jag hoppet förlängesen....