GLAD MIDSOMMAR..   

Jag måste erkänna att jag känner att jag inte blev helt klar igår i mitt inlägg, jag vill även passa på och säga att vi inte fick helt klart för oss om det var en jordnötsallergichock, men eftersom vi redan vet att han har en allvarlig jordnötsallergi och fick samma symptomer som första gången så är det inte så svårt att lista ut att det var jordnöten som var boven i dramat.

Grodan var inte ens 1 år gammal när vi för första gången upptäckte att han var allergisk mot jordnötter, han fick då massor av nässelutslag i ansiktet, ögonen blev alldeles blodröda och han praktiskt taget rev sig i ansiktet av klådan. Efter det har vi varit hos barnläkaren 1 gång om året för att kolla allergin, det är konstaterat att han har en allvarlig jordnötsallergi och att han aldrig kommer att bli av med den, grodan klarar av att befinna sig i samma rum som jordnöt men inte att någon tar i honom eller att han tar i något som någon tagit i med jordnöt.

Jag har tjatat i 2 ÅR på hans barnläkare om att få ANAPEN, att det skulle ta en allergichock i Turkiet innan dom fattade varför vi ville denna insulinspruta övergår nog mitt förstånd, men nu har vi sånna iallafall och vi känner oss tryggare med det.

Men det var så typiskt att han skulle bli sjuk när han var ute och reste med sin mormor, både Mattias och jag var nämligen till en början skeptiska om han skulle få åka utomlands, det kanske bara är jag och Mattias som är onödigt larviga men vi är väldigt oroliga för grodan med hans jordnötsallergi och astma.

Jag vill också bara säga att vi inte på något sätt anser att det var min mammas fel, vi tycker att hon hanterade det hela jättebra, hon stannade hos grodan under hela sjukhusvistelsen. Hon höll oss uppdaterade om hur han mådde och hur hans tillfrisknande utvecklades.

Tack mamma för att du finns, vi älskar dig!!

Jag vet att jag inte har bloggat på VÄLDIGT VÄLDIGT länge och orsaken till varför ser ni uppe i min rubrik. Det sista inlägget jag gjorde här på bloggen var den dagen grodan åkte till Turkiet.

Det var en väldigt jobbig dag för mig och för hans pappa men det var bara att bita ihop, vi tänkte som så att det var ju både ett äventyr och ett minne för livet att få åka med mormor till turkiet.

När dagen kom då dom skulle åka hem på kvällen så får jag ett missat samtal utav min mamma vid halv 3 tiden, jag ringer självklar upp henne, i hopp om att få höra att dom äntligen var påväg till flygplatsen men det jag möts är att så fort min mamma hör min röst bryter hon ut i gråt och jag kan verkligen höra hur ledsen hon är men samtidigt så blir jag alldeles stel av skräck och det enda jag upprepar till mamma är " vad är det som hänt, vad är det som hänt"

Mamma snyftar fram, Jonathan...... sjukhuset........ doktorn kommer och sen hör jag bara ett klick i telefonen och kontakten har brutits.

Jag blev LIVRÄDD rent ut sagt jag ringde Mattias gråtande och försökte förklara vad som hänt och det var ju inte mkt jag fått veta.

Efter det var det bara att förklara för chefen varför jag försvann och varför jag var så ledsen, hon var verkligen jättegullig och stöttande.

Tillslut fick jag äntligen fatt i mamma och då hade hon lugnat ner sig och kunde berätta mer om vad som hänt.

Grodan hade lekt vid poolen med några kompisar och efter ett tag hade pappan till pojkarna kommit och hämtat min mamma för grodan sa att han mådde dåligt och hade svårt att andas, om jag har förstått det hela rätt så försökte dom först att få tag i läkaren på hotellet men det hela slutade med att dom fick åka in med ambulans till sjukhuset med blåljus. Min lilla älskling låg på sjukhus utomlands och jag fanns inte där och trösta honom, jag tror inte att ni kan förstå känslan om man inte varit med om det, fruktansvärt!!!! Jag skulle inte ens önska min värsta fiende det här.

Mamma skickade mig bilder på hur han mådde och den första bilden var inte att leka med, den visar hur grodan ligger raklång på sängen med dropp och syrgasmask över sin söta lilla näsa. Men han började redan bli bättre under natten, på morgonen möttes jag av en bild som värmde och det var en bild av grodan när han sitter och tittar på en film och gör tummen upp till mig, gud vad glad jag blev när jag såg det, den föregående bilden var ju inge vidare rolig där såg han ju nästan död ut. Under hela den här processen så var ju IF och SOS International inblandade och dom gjorde verkligen ett superjobb dom ska verkligen ha en STOR eloge!!

Det som var väldigt jobbigt också under dom här dagarna var både ovissheten och maktlösheten att inte kunna göra något utan att bara gå och vänta å vänta. Men dom löste det relativt fort, grodan hamnade på sjukhuset på tisdagen och på torsdagen blev han utskriven, dom fick ta taxin till Antalya och där hade SOS bokat hotellrum, senare under dagen får jag ett sms med flyget han skulle få komma hem med och det var redan följande dag, lyckan var obeskrivlig, jag bröt ut i tårar av ren lycka bara nu när jag sitter och skriver om det får jag tillbaka tårarna i ögonen. Resten av den dagen och dagen efter på jobbet gick otroligt långsamt, men kl 3 hämtade Mattias upp mig och vi skulle åka och hämta upp våran groda på Arlanda. Jag stod verkligen till slut och praktiskt taget hoppade jämfota av otålighet när det drog ut på tiden men när han äntligen kom rusade jag fram och när han såg mig ropade han bara ut högt "MAMMA" och slängde sig runt halsen på mig, när vi sen lämnade arlanda var det en mamma nästan vid utgången som stod och tårkade tårarna som sa, gud vad fint jag fick tårar i ögonen. Gud vad jag älskar min son och jag är så glad att han överlevde hela den här persen.

Nu måste jag sluta då jag slutar jobba men jag lovar att jag ska bli bättre på blogga från och med nu.

Jag fortsätter ikväll.

Pusssss

det gillar jag.. =)

Igår åkte grodan till Turkiet med sin mormor, men han åkte hem till henne redan i måndagskväll eftersom vi jobbade. Jag är en otroligt känslig mamma så när han skulle åka kunde jag inte hålla tårarna tillbaka och då tittar grodan på mig och säger - men mamma gråter du? ja svarade jag, men det är inga ledsna tårar jag bara älskar dig så mkt och kommer att sakna dig, han svarar mig - men krama mig hårt då, vilket jag oxå gjorde, då brister han ut med - mamma ta inte död på mig. Dom uttrycker sig så härligt i den åldern tycker jag, min lilla plutt   , som börjar bli så stor....

Jag fick sms igårkväll när dom landat att allt hade gått bra och att grodan hade tyckt det var kul att flyga.

Nu är det dax att snart dra iväg till jobbet. Ha en bra dag.... hoppas    tänker titta fram oxå....

Först vill jag bara börja med att säga att jag varmt rekommenderar ALLA att åka till Barcelona det finns så otroligt mkt att göra & se, vi var ju där i 4 dagar, 3 dagar som vi kunde gå/åka runt och titta, men det finns inte en chans att man hinner med allt man vill se. Jag säger bara det att jag kommer att åka tillbaka till barcelona någon dag.

Vi började dagen när vi anlände med att åka till hotellet för att ställa in våra väskor då hotellrummet inte var klar och vi var väldigt tidiga, men ni får lite bilder på hotellet, rummet & takterassen.

   http://www.hoteles-silken.com/gran-hotel-havana-barcelona/

Jag har skrivit på bilderna vad det är, det är bara dubbelklicka på bilderna så blir dom större.

Sängen var helt underbar att sova i tycker jag, i vanliga fall brukar jag känna lite i ryggen när man sover i en annan säng men inte i den här.

Nu kommer det lite bilder från takterassen, tyvärr hann vi aldrig utnyttja den.

När vi varit på hotellet och lämnat av våra saker skulle vi gå och köpa biljett så att vi kunde åka metro/buss och det var inte det lättaste, vi hade fått hjälp på hotellet med vad vi skulle fråga efter men det är så svårt när dom inte pratar engelska och inte kan förklara vad det är dom vill säga. Men vi lyckades iallafall till slut   .

Först verkade det så krångligt men vi fick häng på det och då åkte vi metron utan att fråga om hur vi skulle åka utan vi kollade bara på deras linje, kom man till en station som hette paral-el så visste man att där kunde man byta linje men självklart kunde man byta på vissa andra också där det inte stod paral-el. Första dagen åkte vi iallafall till världsberömda Camp Nou, innan vi gick in stannade vi till vid en uteservering och åt en lättare lunch & Mattias fick ta sin 1:a öl....

Så underbart och bara sitta ner på en uteservering & titta på folk, något vi båda la märke till var att många som kom med barnvagnar med små barn troligtvis var farmor/mormor eller farfar/morfar.

Nu kommer en hel del bilder som jag tagit på Camp Nou....

  Den här bucklan vann Barcelona 1954.

Och självklart måste jag visa några bilder på planen & läktarna, men ni kan inte förstå hur stort det verkligen är, jag vet att Mattias pratat om det sen han var där för 4 år sen men att det var så här stort.

Jag har aldrig varit speciellt sportintresserad, det har väl blivit lite mer så sen jag träffade Mattias men jag skulle ljuga om jag inte sa att det inte känndes lite speciellt att t. ex varit i omklädningsrummet eller gå gången upp mot planen där spelarna marscherar ut och sätter sig på avbytarbänkarna där troligtvis ett av världens bästa lag & spelare har sin hemma arena. Enligt mig ett måste om man besöker Barcelona.

På kvällen vandrade vi ner för La Rambla till hamnen, påväg ner går man även förbi barcelonas största matmarknad....

Alla stånd var välfyllda och det såg fräscht ut, men vid köttet fick jag skynda mig förbi, jag klarar bara inte av när det luktar så jag får kväljningar.

Utefter ramblan står det ju även en hel del försäljare med allt från souvenirer till blommor, blomsterarrangemangen var verkligen otroligt vackra, du kunde få en STOR blomsterbukett för 100 svenksa kronor, hade jag bott i barcelona skulle jag alltid ha färska blommor   .

Men det det fanns mest av var människor som klätt ut och spraymålat sig som stod helt stilla och rörde sig först när man la ett mynt i deras burk och den som var klar bäst var den här killen..

  Helt otroligt duktig.

Väl nere i hamnen stannade jag till för att fotografera lite innan vi tog bron över till ett shoppingcenter.

                                                  
                          Här i vattnet var fiskarna.

Sen var vi ju även förbi La Sagrada Familia, vi skulle ha gått in men kön var över 1 km låååång, men jag fick ju se den utifrån den är mäktig och stor.

Andra kvällen gick vi på en restaurang som låg i närheten av vårat hotell, kvällen innan hade vi inte haft tur med maten så vi hoppades att vi skulle ha bättre tur nu, men stackars Mattias fick verkligen in något som inte såg gott ut själv hade jag nog inte ätit det, såhär i efterhand kan man skratta åt det men just då var han rätt uppgiven, själv hade jag tagit ett säkert kort och beställt in en pizza, förrätten var jättegod, bröd med tomat. Vår servitör som var en gammal gubbe pratade ju självklart inte engelska, Mattias försökte fråga men det gick inte så han tog grilled meat på menyn och då ska ni veta att vi fick menyn för engelska men in kommer det en tallrik med en bit grillad lamm, en konstigt bit grillad kyckling och något annat kött samt en grillad typisk spansk korv och en korv som såg ut som blodkorv totalt svart, det såg fan inte ätbart ut men jag delade med mig av min pizza, hahaha   . Jag tog ju självklart en bild på restaurangen.

Förrutom allt det här vi gått i massor, vi kunde gå på en gata för att sen bara välja en tvärgata. Efter en lång promenad kom vi hit och jag bara kände att jag var tvungen att ta kort. Jag tycker att den påminner om triumfbågen i paris.

När jag tar bilden på palmallén står jag i "triumfbågen"  

Det var dom bilderna jag tänkte dela med mig av, men en slutsumering så är jag mer än  nöjd med våran resa till barcelona och rekommenderar det varmt. Nu har jag resan till Malta att se framemot i augusti med mkt   .

Nu har jag inte skrivit något i bloggen på nästan 2 veckor och det har ju inte hänt tidigare, men det har varit mycket med att först vara i barcelona och sen började jag nytt jobb direkt när jag kom hem. Men nu ska jag sätta mig och göra ett lååångt blogginlägg med en hel del bilder av när jag & Mattias var i barcelona.

Usch vad trött jag blir, internet här på hotellet är skit, jag kan inte ladda upp några bilder tyvärr så ni som vill se får snällt vänta tills jag kommer hem och kan lägga upp dom, jag lovar att göra det så fort som möjligt.

Nu ska Mattias & jag bege oss ut på stan igen, vi får se vad vi får uppleva idag för äventyr....

Gud vad skönt det är att vara framme   .

Morgonen började med att jag gick upp vid 02,30, jag vill gärna ha lite tid på mig och inte behöva stressa så jag fick smyga runt för att inte väcka alla. Jag vill kunna sitta i lugn och ro å dricka min kopp med vaniljte när jag går upp och självklart vill jag även hinna göra mig iordning.

Vi blev hämtade av Per vid 04,15 men tjej som jag är så kan jag inte alltid hålla tiden så jag kom ner 15 min senare. Men vi var på arlanda kl 05,00.

Då gick vi och checkade in bagaget och sen genom säkerhetskontrollen, och bakom mig i den kön stod faktiskt Uri Geller, han som är med på kanal 5´s program Fenomen.

Mattias & jag passade på att äta frukost innan det var dags att gå till gaten och när vi sitter där kommer Johan Rehborg (solsidan) och ska också flyga till barcelona, kändistätt värre   .

Jag trodde att jag skulle klara starten bättre den här gången, jag var jättelugn och sansad men när vi skulle till att starta så kändes det som att dom skulle starta med en rivstart och den starten gillar jag INTE, det känns bättre när dom tar fart och lyfter inte när dom står still och spinner och sen släpper, jag rent ut sagt hatar det, och då kom tårarna och jag fick panik men väl uppe så går det ju bättre jag kunde till och med vila.

Väl framme tog vi en taxi till hotellet: Silken Gran Hotel Havana, där fick vi ställa in väskorna eftersom rummet inte var klart men vi fick mycket hjälp av piccolon som Mattias & jag senare döpte till Pedro (vi vet inte vad han heter men ska fråga och därför fick han ett tillfälligt namn) han frågade vad vi ville göra och så visade han oss hur man skulle åka med tåget och vart vi kunde köpa biljett.

Först tänkte jag visa bilder på hotellet & vårat rum....

Just nu verkar det inte som att internet vill samarbeta så jag återkommer med bilderna....