Jag & Mattias kollade på den nya Irene Huss filmen igårkväll, den som vakar i mörkret och jag måste säga att jag tycker att den var bra, jag gillar dom svenska deckarna oftast men ibland kan filmerna vara för uppenbara att man fattar direkt vem som är mördaren & vad som händer och det gjorde man inte riktigt i den här filmen, mördaren kanske men inte allt annat som hände i upplösningen.. jag tycker ni ska se filmen, mitt filmtips till er.

Någon som har ett annat bra filmtips??

Han är hemma nu, guud vad härligt!!

Idag kommer min äldsta son hem, min fina älskade förstfödda son som har varit på kollo i 2 veckor. (det är han på headern där det står Amore)

Amore står det för det är kärlek på italienska & då han har påbrå från italien (pappa är halvitalienare) så därför tyckte jag att det var passande.

Jag har saknat honom så mycket och det ska bli så mysigt å få krama & pussa på honom, men fråga mig om någon dag igen om det är lika mysigt då, för alla som har en tonåring hemma vet hur det är, dom kan vara fruktansvärt uppkäftiga, stöddiga, ifråga sätter ALLT och tror att dom är coolast i hela världen. Förrut kunde jag iallafall skicka in honom på rummet, idag går det tyvärr inte lika bra om han sätter den sidan till då han är närmare 1,80 och ett muskelpaket (tränar brasiliansk jujutsi) han tittar ner på sin mamma och ler bara. Nu händer ju inte det speciellt ofta utan hamnar jag och prinsen i konflikt slutar det oftast att vi går åt varsitt håll då vi båda kan vara väldigt temperamentsfulla.. =)

Mysigt ska det bli iallafall, jag längtar efter honom!   

Men han stannar bara någon dag för sen åker han hem till pappa & ska ha lite semester där. Sen i augusti kommer han till oss, jag har ju inte börjat min semester än, jag jobbar 1 vecka till..

Prinsen, mummy loves YOU!!

Det är med delade känslor som vi nu tagit farväl utav språkförskolan Bamse. Det sista halvåret har det varit rätt mkt strul med mkt bortfall av personal på avdelningen och grodan har helt klart visat reaktion på det tyvärr.. =(

Men nu blickar vi framåt och hoppas att allt ska gå bra nu när han ska börja skolan. Som jag skrivit tidigare så har vi ju ansökt om pengar för att grodan ska få en resursperson med sig som ska kunna hjälpa honom i situationer som kan bli jobbiga, t. ex om det är för mkt ljud runt omkring eller att han tappar koncentrationen. Saken är den att den här ansökan skulle vara inlämnad den sista mars vilket vi gjorde, men vi har fortfarande inte hört något om vi får några pengar eller inte. Jag ringde dom för ca 1 månad sedan och tänkte att jag kunde höra mig för hur det gick men icke sa nicke där fick jag fint veta att det här var mellan dom & skolan. Och hennes sätt att säga det på var inte bra, jag ifrågasatte varför inte jag skulle få veta då det var mitt barn det gällde & det var vi som fyllt i ansökan. Det sket den där k---ingen i. Hur kan man sitta med ett sånt jobb och bete sig så mot föräldrar som är oroliga?? Den här avd är ju för att man ska kunna ansöka om pengar för just BARN MED SPECIELLA BEHOV, troligtvis har man det redan så jobbigt som man har, ängslan över att börja skolan hur ska det gå för sitt barn?? Jag kunde ha tagit det hon sa till mig bara hon sagt det på ett TREVLIGT sätt och kanske att hon visat lite empati.. Är det verkligen förmycket begärt??

Jaja nu lägger jag det bakom mig och hoppas att när rektorn kommer tillbaka i början på augusti så har hon fått ett svar ett positivt svar.

Och att hon ringer oss direkt!!

Det känns som om jag har gått i evigheter och väntat nu. Jag vet att skolan ändå måste se till att han får en resurs men ska dom stå för det själva så vill dom göra det utan att det ska KOSTA FÖR MYCKET PENGAR!! Och då blir det ju tyvärr grodan som får lida, dom pratade lite om att ta en personal ifrån fritids som skulle gå som hans resurs, jag vet inte om jag tycker att det är den absolut bästa lösningen, jag vill ju helst att det den som ska jobba som hans resurs har lite erfarenhet av just barn med en språkstörning och som vet vad det innebär, jag vill inte att det ska vara en person som gör det bara för att dom fått det som sin arbetsuppgift! Har jag för höga krav? Begär jag för mkt? Nää personligen tycker jag inte det, det är MITT BARN det gäller det finaste jag har och jag vill att skolan ska vara en positiv upplevelse, inte att han ska känna att det är något som är jobbigt eller att han ska behöva känna en klump i magen varje dag han ska gå till skolan.

Men jag brukar säga att man ska tänka positivt men jag har även jag mina mörka stunder och tvivlar ibland. Men det är klart att det här ska gå bra, annars får dom mig på sig, jag har redan gjort klart för dom att anser jag något vara fel så säger jag också det, men det vet dom nog redan om. =)

Nä nu ska jag snart börja packa ihop mig och dra mig hemåt. Det var iallafall skönt att få skriva av sig....

Tänkte lägga upp 2 fina bilder på mina yngsta pojkar.

Mina barn är det finaste jag har..   

Jag var runt & kollade in lite bloggar imorse och då hittade jag en sida där det var en som hade gjort lite egna smycken, jättefina, inget jätteavancerat.

Jag gillar ju att pyssla & fixa, har gjort scrapbook både åt min mamma & min svärmor. Nu har jag fått upp ögonen för det här och skulle kunna tänka mig att prova på att göra ett eget smycke som skulle bara vara  ala MIG, då blir det säkert mkt BLING BLING, hahaa!

Nu till min fråga, är det någon som vet några bra sidor där man kan köpa egna smycketillbehör m.m

Jag vill mkt tips & råd av er tack....

Nu känner jag att att jag har ett litet dilemma, när jag startade bloggen så hade jag bestämt mig för att jag INTE skulle använda mina barns riktiga namn utan det harju hela tiden varit prinsen, grodan eller virvelvinden.

Men nu börjar jag känna som så att jag lägger ju in bilder på dom, varför kan jag inte då också använda deras namn?? Är det fel av mig att skriva deras namn? Som sagt jag lägger ju upp bilder på dom! Jag har även frågat dom om det är okey att jag använder deras riktiga namn, okey okey kanske inte min yngsta då som inte fattar något av det än men dom andra 2 älsklingarna har jag pratat med och från dom har jag fått OK.

Jag tycker absolut inte att det är något fel att man skriver namnet/en menjag kände väl att jag inte ville lämna ut pojkarna. Nu när man sitter & skriver det här så känns det så dubbelmoral av mig.

Men jag står fast vid att skulle jag skriva om något väldigt väldigt personligt när det kommer till mina barn så blir det ett lösenordsskyddat inlägg, å andra sidan varför ska man skriva det om man ändå ska ha det lösenordsskyddat?

Snurrigt det här blev nu känner jag..   

Vad tycker ni själva?? Någon som har en åsikt??

Hej sålänge....