Jag måste erkänna att jag känner att jag inte blev helt klar igår i mitt inlägg, jag vill även passa på och säga att vi inte fick helt klart för oss om det var en jordnötsallergichock, men eftersom vi redan vet att han har en allvarlig jordnötsallergi och fick samma symptomer som första gången så är det inte så svårt att lista ut att det var jordnöten som var boven i dramat.

Grodan var inte ens 1 år gammal när vi för första gången upptäckte att han var allergisk mot jordnötter, han fick då massor av nässelutslag i ansiktet, ögonen blev alldeles blodröda och han praktiskt taget rev sig i ansiktet av klådan. Efter det har vi varit hos barnläkaren 1 gång om året för att kolla allergin, det är konstaterat att han har en allvarlig jordnötsallergi och att han aldrig kommer att bli av med den, grodan klarar av att befinna sig i samma rum som jordnöt men inte att någon tar i honom eller att han tar i något som någon tagit i med jordnöt.

Jag har tjatat i 2 ÅR på hans barnläkare om att få ANAPEN, att det skulle ta en allergichock i Turkiet innan dom fattade varför vi ville denna insulinspruta övergår nog mitt förstånd, men nu har vi sånna iallafall och vi känner oss tryggare med det.

Men det var så typiskt att han skulle bli sjuk när han var ute och reste med sin mormor, både Mattias och jag var nämligen till en början skeptiska om han skulle få åka utomlands, det kanske bara är jag och Mattias som är onödigt larviga men vi är väldigt oroliga för grodan med hans jordnötsallergi och astma.

Jag vill också bara säga att vi inte på något sätt anser att det var min mammas fel, vi tycker att hon hanterade det hela jättebra, hon stannade hos grodan under hela sjukhusvistelsen. Hon höll oss uppdaterade om hur han mådde och hur hans tillfrisknande utvecklades.

Tack mamma för att du finns, vi älskar dig!!